Никаких объяснений по созда

https://ru.wikipedia.org/wiki/Юханссон,_Сверкер
С помощью бота Lsjbot написал в Википедии 2,7 миллиона статей[1] — 8,5 % всеx статей Википедии[7]. Является самым плодовитым автором Википедии.
Среди его вклада — статьи о биологических видах и населённых пунктах стран мира.
Tреть его статей загружено на шведском языке, а остальные — на двух филиппинских (себуанский и варайский языки, один из которых — родной язык его жены).
Большая часть пользователей Википедии считает его статьи скучными и бесполезными[8][9].

Kungen av Wikipedia


Charles Darwin hade nog tyckt att Sverker Johanssons forskning hade varit intressant, och inte minst hans gärning på nätet. Hittills har han lagt in 3,6 miljoner artiklar om världens djurarter på Wikipedia, och fler ska det bli.


Fysikforskaren Sverker Johansson lägger in upp till 10 000 nya artiklar på Wikipedia varje dag. Under de senaste tre åren har han bidragit till 3,6 miljoner artiklar om allt från svampar och fåglar till ringmaskar och skalbaggar, vilket gör honom till världens mest aktiva wikipedian. Ja, lite beroende på hur man ser det, för allting sker automatiskt med hjälp av hans bot Lsjbot, ett datorprogram som söker igenom faktadatabaser och sammanställer informationen till en text.

Sverker Johansson har varit skribent och administratör på Wikipedia länge och sett en hel del försök att skapa artiklar med hjälp av en bot, med varierande framgång. Och det väckte hans nyfikenhet.

– Wikipedias vision är att göra mänsklighetens samlade kunskap åtkomlig för alla människor och jag insåg att vissa typer av artiklar och kunskap skulle kunna göras tillgängliga väldigt mycket effektivare på det här viset, säger Sverker Johansson.

Det går inte att missa honom där han sitter i en knallorange Helly Hansen-tröja och väntar i Högskolan Dalarnas Guggenheim-inspirerade bibliotek. För drygt ett år sedan flyttade han hit med sin familj inför den nya tjänsten som chef för utbildnings- och forskningskansliet. Och nu fick han lite att stå i, minst sagt. För det var under samma tid som Lsjbot uppmärksammades av en journalist på Wall Street Journal – som genast flög till Falun för en intervju. Därefter spred sig nyheten över hela världen.

Det finns flera syften bakom boten, berättar Sverker Johansson. Bland annat att sträva efter att göra Wikipedia mer heltäckande.

– De som tycker det är spännande att skriva på Wikipedia är vita manliga nördar. Det betyder att uppslagsverket domineras av ämnen som de tycker är kul. Exempelvis har svenska Wikipedia betydligt fler artiklar om krigen i Sagan om ringen än om Vietnamkriget.

Det råder även en stor obalans mellan antalet artiklar om män och kvinnor.

– Den sortens snedfördelning hittar du inom väldigt många områden på Wikipedia och det kan en bot förändra, säger han.

Alla ämnen passar inte för en bot utan måste skrivas för hand av en människa, som fysiska begrepp eller filosofiska teorier. Men arternas biologi och taxonomi är tacksam information för en bot och Sverker Johansson inledde med att föra in artiklar om världens fåglar. Därefter fortsatte han med alla världens arter, med hjälp av information från databaserna Catalogue of Life, svenska Artdatabanken och IUCN:s lista (the International Union for Conservation of Nature) över utrotningshotade djur.

Resultat: 1,3 miljoner artiklar.

Men inte nog med det. Han har även skapat samma artiklar på de filippinska språken cebuano och waray-waray, med hjälp av sin fru som kommer därifrån. En näst intill banbrytande insats eftersom de språken knappt existerar på nätet.

– De pratas bara i hemmen. Men cebuano och waray-waray är stora språk med flera miljoner talare fast de nästan aldrig används i skrift, tryckt litteratur eller tidningar.

Sällan träffar man forskare som är så breda i sin forskning som Sverker Johansson. Karriären inleddes med en avhandling i partikelfysik. Därefter bytte han spår för att ägna sig åt bland annat pedagogik, evolutionsbiologi och så småningom även lingvistik.

Numera är forskningen en fritidssyssla eftersom chefsuppdraget på Högskolan Dalarna tar en stor del av hans tid. Just nu inriktar han sig på språkets evolution. Ett oerhört komplext område, konstaterar han. Mycket mer komplicerat än partikelfysik. I början av året publicerade han en artikel i Annual Review of Linguistics om neandertalare och deras tänkande.

– Den handlar om hur människan blev människa. Och där är språkets utveckling tillsammans med människans kulturella och kognitiva evolution väldigt centrala delar, säger han och berättar om sitt senaste rön:

– Jag kommer fram till att de med största sannolikhet hade ett språk, inte minst därför att det numera är välbelagt att neandertalare och vanliga människor beblandade sig med varandra och fick barn tillsammans. Och någon som blir accepterad som partner är en människa i varje vettig mening.

Sverker Johansson beskriver sig själv som en introvert person, men bra på att dölja det. Som forskare är han en sann generalist, vilket han då och då har fått kritik för. I samband med den senaste artikeln blev han kontaktad av en expert på tungbenets evolution som klagade på att han inte var up-to-date om neandertalarnas tungben; ett litet ben som sitter mellan tungan och struphuvudet.

– Mitt mål är att se samband och dra trådar där andra redan har borrat djupt. Och det har i sin tur lett till att en del specialister inte tycker att jag har tillräcklig kunskap inom deras område för att dra några slutsatser.

Han har även fått ta en del kritik för sin bot Lsjbot. Dels för att det finns risk för fel och misstag eftersom ingen kontrollerar artiklarna och dels för att de ansågs vara torftiga och tråkiga.

– Det är ju sant. Alla är strukturerade på ungefär samma sätt och består av kortfattade basfakta, så den som vill ha ett uppslagsverk som är trevligt att sitta och sträckläsa kommer att bli besviken. Och felaktigheter går det ju att hitta i de handskrivna artiklarna också.

Ytterligare ett kännetecknande personlighetsdrag är hans nyfikenhet.

– Fyraåringar frågar varför om allting, men hur kommer det sig att den frågan blir allt mer ovanlig ju högre upp i åldrarna vi kommer?

Omständigheterna kring den frågan blev en av utgångspunkterna i en studie som han inledde i samarbete med sina studenter när han arbetade som lärarutbildare inom naturvetenskap på Högskolan i Jönköping. Den här gången med inriktning på undervisning om rymden i årskurserna F–6.

– Jag ville ge studenterna lite perspektiv på barns nyfikenhet om rymden, vilken bredd det är på hur barnen tänker om rymden och vad de är nyfikna på, säger han.

För att ta reda på det fick studenterna i uppdrag att ge sig ut på skolorna och fråga barnen vad de ville veta om rymden, vilket resulterade i 5 000 insamlade barnfrågor som Sverker Johansson planerar att skriva en forskningsartikel om en vacker dag.

– En av de slutsatser man kan dra är att eleverna rent ämnesmässigt var intresserade av bredare kunskap än den skolans kursplan erbjuder. Mindre än hälften av frågorna höll sig inom kursplanen, som till stor del handlar om solsystemet och hur planeterna rör sig.

Frågeordet hur dominerade men tätt därefter kom varför, vilket Sverker Johansson tolkar som ett tecken på att eleverna i de här låga åldrarna är intresserade av samband och djupare kunskap om rymden än den som oftast erbjuds i skolan. Det kan handla om varför rymden finns och vad supernovor är för något. Och det är här nyfikenheten kommer in i bilden igen.

– Hur man håller elevernas nyfikenhet vid liv är något för alla lärare att fundera på, men vi är på väg åt rätt håll. Jag tror att ett sätt för lärare att försöka upprätthålla nyfikenheten, är att fundera mer över vad eleverna vill veta, lägga mer tonvikt vid varför-frågan och lite mindre vid räknefärdigheter och fakta, säger Sverker Johansson.

Text: Anna-Karin S Hallonsten

Хотите ещё нетривиальных фактов? Добро пожаловать на тёмную сторону под кат.

Вышедшие к недавнему 15-летию Википедии статьи были похожи на все прочие заметки о самой главной энциклопедии: 2.5 миллиарда посетителей в месяц, почти 40 миллионов статей, почти 300 языков, бла, бла.

А знаете, сколько Википедия могла бы заработать с таким трафиком, если бы продавала баннерную рекламу? Ребята из MonetizePros.com подсчитали: 210 миллионов долларов в месяц. В два раза больше, чем Твиттер, но в четыре раза меньше, чем Фейсбук.